WikiLeaks-grundaren Julian Assange har blivit beviljad asyl i Ecuador. Han befinner sig för tillfället på landets ambassad i London vilken dygnet runt bevakas av brittisk polis som väntas gripa Assange så snart han lämnar byggnaden. Assange är sedan tidigare häktad i sin frånvaro i Sverige, misstänkt för sexualbrott, och har begärts utlämnad från Storbritannien. Han hävdar själv att han är oskyldig och att det hela handlar om ett politiskt spel med syftet att få honom utlämnad till USA. Den svenska åklagarmyndigheten har på sin hemsida publicerat en förklaring om varför förhör inte kan hållas på brittisk mark:

I ärenden där en misstänkt person befinner sig utomlands måste åklagaren överväga vilka förundersökningsåtgärder som är möjliga enligt svensk rätt och internationella instrument. Vidare måste åklagaren överväga vad som krävs i det enskilda fallet för att utredningen ska kunna genomföras på ett rättssäkert och effektivt sätt utan att kvaliteten åsidosätts. Åklagaren måste också överväga hur en eventuell rättegång ska kunna genomföras, om utredningen leder till att åklagaren väcker åtal, och hur ett eventuellt straff ska kunna verkställas.

I detta ärende utmynnade åklagarens överväganden i att Julian Assange begärdes häktad för de brott han var misstänkt för. Med stöd av domstolens häktningsbeslut utfärdade åklagaren en europeisk arresteringsorder.

Åklagarens bedömning är att Julian Assange av utredningsskäl behöver vara tillgänglig i Sverige under förundersökningen. Det som kan nämnas, utan att gå in på utredningsarbetet i detalj, är att det finns behov av att vid förhör med Julian Assange kunna presentera och höra honom om den bevisning som kommit fram i utredningen samt att i den fortsatta utredningen vid behov kunna genomföra kompletterande förhör med Julian Assange och andra inblandade personer.

Enligt svensk lagstiftning krävs att den åtalade är personligen närvarande vid rättegången när det gäller den här typen av brott. Om förundersökningen leder fram till att bevisningen bedöms räcka för åtal mot Julian Assange krävs hans personliga närvaro i Sverige för att en rättegång ska kunna genomföras och för att ett eventuellt straff ska kunna verkställas. Domstolens häktningsbeslut innebär att Julian Assange är häktad för att säkerställa detta.

Julian Assange kräver också att uppgiftslämnaren Bradley Manning släpps. Manning sitter sedan sommaren 2010 inspärrad i USA. De amerikanska myndigheternas behandling av honom har kritiserats från flera håll. FN:s speciella tortyrrapportör Juan E. Mendez kallade i en rapport Mannings förhållanden för ”grymma, inhumana och förnedrande” och Amnesty bad i januari 2011 den brittiska regeringen att ingripa eftersom Mannings mor var från Wales. I april samma år skrev 295 akademiker, de flesta av dessa juridiskt utbildade amerikaner, under ett brev som argumenterade för att behandlingen av Bradley Manning stred mot den amerikanska konstitutionen.

Bland det material som Manning lämnade till WikiLeaks fanns en video som visade en helikopterattack i Bagdad sommaren 2007 där amerikansk militär sårade barn samt sköt ihjäl flera obeväpnade män, däribland två reportrar från nyhetsbyrån Reuters.